Hat

Det finns inte mycket här i livet som kan göra mig riktigt arg och som jag ärligt kan säga att jag hatar. Jag tror, och får ofta höra, att jag är en väldigt positiv person som försöker se allt från den ljusa sidan, om det är möjligt. Men just nu, när jag befinner mig på en av de mörkaste, tråkigaste, dystraste platserna i sthlm (nämligen södra station...) och väntar på mitt tåg, så slog det mig att en människa knappt kan vara så bitter (älskar det ordet!) som jag är just nu.

Varför? Jo för att jag HATAR kommunaltrafiken och att missa tåg. HATAR! Ja, nu tänker ni säkert att "det gör väl alla ibland", men jag har svårt att tänka mig att ni också börjar få svårt att andas, att ni skakar av ilska och att er hudfärg långsamt växlar till grön när ni missar ett tåg... Nej. Men i alla fall att det känns som om ett liiitet bittert, elakt monster inuti er släpps lös och terrar sönder er... Inifrån och ut!

Näe, trodde väl inte det.

Nu ska jag återgå till att vara bitter ett tag till om ni ursäktar. Vi hörs ikväll när allt är glömt:)

-- Bloggar från iPhone