Ska vi slå vad?

Har haft en annorlunda, känsloladdad men mysig kväll i Let's Dance-publiken, och konstigt nog var jag nästan lika nervös som om jag själv hade stått där och dansat! Jag som trodde jag blivit befriad från det där i och med att jag åkte ut i tävlingen... men NEJ, sån tur hade man tydligen inte! Jag lovar att mitt hjärta bultade lika hårt som de som stod där på trappan under utröstningen... jag vet ju så väl hur man mår under de där långa sekunderna!

Ikväll tyckte jag verkligen att alla var värda att gå vidare (som jag sa innan). Alla har kämpat, slitit, utvecklats och hoppats - så i mina ögon är de alla vinnare på sitt sätt. Men eftersom att Willy berättade för mig att han gärna skulle ge sin finalplats till de andra paren, kändes det helt rättvist att de gick vidare. De dansade ju helt fantastiskt bra ikväll också! Är så glad för deras skull!

Claudia var helt magisk i Jiven! Eller finns det förresten en enda dans hon INTE är magisk i? Nej precis.

Men! Nu ska jag berätta varför jag valt den rubrik jag valt till detta inlägg.
Efter programmet kom det nämligen fram en journalist till mig som började ställa en massa frågor om hur jag ställde mig till att juryn "mobbat" Willy. Vad jag än svarade så bara vägrade journalisten att acceptera det. Han la orden i munnen på mig och försökte hela tiden med fula trick få mig att säga något han skulle kunna vända till sin egen vinning. Så, jag tänkte alltså slå vad med er om att det kommer stå något i morgondagens expressen om att jag tycker att juryn mobbar Willy... blabla blaa... men så länge han inte vrider det så att det låter som att jag pratar illa om någon, får jag väl antagligen vara nöjd... Aja, vi får se. Blir bara så trött på pressen ibland!

Hur glammig är jag på en skala?! Jag studsade iväg till efterfesten i ett par geggiga gummistövlar... "Det går bra nu!" som man brukar säga.

Puss och godnatt alla fina