MADONNA

Igår var det äntligen dags för den efterlängtade konserten, och efter flera timmars fix (har gått osminkad nu i flera dagar så jag hade nästan glömt hur man gjorde) tog vi bilen från den lilla idylliska ön in till fastlandet och verkligheten.

Hela Göteborg verkade vara ute för att se konserten och gatorna och restaurangerna var fyllda av spända människor iklädda madonna-tröjor.

Efter en mysig middag gick vi in på arenan, ca en timma innan konserten skulle börja. Trots den relativt sena ankomsten (insläppet började redan halv 6), fick vi riktigt bra platser nära scenen och storbildsskärmarna. 

När vi precis slagit oss ner i folkmassan, och började inse hur de närmaste timmarna av väntan skulle se ut, började det att störtregna. "Kul"tänkte jag. "Nu har vi i alla fall något att göra". 

Före

Efter någon timmas slit med att försöka hålla oss torra under en trasig regnponcho, tog vi kvällens största beslut: Att helt och hållet strunta i regnet och därmed stå ut med att bli genomblöta. Jag bestämde mig även för att jag skulle agera så som jag själv skulle velat att en publik skulle agerat i spöregn. Jag tänkte på alla spelningar jag själv haft i spöregn i sommar, och alla gånger som stämningen blivit rubbad p.g.a. regnet. Men den här gången skulle det inte stoppa oss från att ha kul.

Efter

21.09 - Vi bestämde oss för att hålla andan tills madonna skulle börja. Hade vi slutfört uppdraget hade vi fått hålla andan i ca 40 min...

Konserten var kort sagt häftig. 

Det var häftigt att få se en sådan stor stjärna och en sådan stor produktion på nära håll, men jag måste faktiskt säga att jag för en gångs skull håller med vissa recencenter - det var lite ojämnt.

Kvällens höjdpunkt var enligt mig Like a prayer. Det kan ha att göra med att det var en av de få texterna jag kunde sjunga med i.