Liseberg

Ja, jag säger det igen. Jag älskar Göteborg.

Måndagen började med att jag och mina vänner Sally och Nadja roade oss på Liseberg innan det var dags för rep. Som varje år, oroade jag mig för att pirret i magen skulle ha försvunnit under året som gått, men som tur var, så var det där även i år.

Jag, som är helt galen i åkattraktioner och liknande, är rädd för att barnsligheten och pirret ska försvinna när jag blir äldre. Ni vet, som det redan gjort med mycket annat. T.ex. att jag inte alls har svårt att somna innan min födelsedag eller julafton längre... visst är det fortfarande underbart mysiga högtider, men de är inte alls lika spännande som de var när man var mindre.

Jag och Sally i Balder

Ett annat typ av pirr i magen som fortfarande håller i sig, är nervositeten innan jag ska sjunga. Även om den är olika stark beroende vad det är för tillfälle, så dyker den nästan alltid upp. I måndags kom pirret lagom till att vi började repa "tacka vet jag logdans". Ni som såg programmet, märkte säkert hur otroligt mycket text låten innehåller(!). Trots att det kändes som att den satt när jag sjöng hemma i duschen, så blir det direkt svårare när man ska hålla reda på kameror, höga klackar och trappsteg ner i publiken.

Som tur var så släppte det mesta när jag träffade Lasse. Hela han utstrålar ju lugn och trygghet och man kan inte annat än att bara älska honom!